I det senaste numret av Bygg & Teknik medverkar vi tillsammans med Gunilla Bok och Erica Blom på RISE i en artikel om åldersbestämning av äkta hussvamp.
Artikeln finns i sin helhet på Bygg & Tekniks hemsida som du kan läsa här:
https://byggteknikforlaget.se/aldersbestamning-av-akta-hussvamp-en-osaker-metod/
Dagen blir kortare och kortare, det blåser en blöt och kulen vind och på Botaniska Analysgruppen ligger de sista höstproverna och inkuberar i laboratoriet. Men något är inte riktigt som det ska vara på hösten – var är allt snömögel?
Vädret
September månad var på de flesta håll mycket torr och först i oktober föll kraftig nederbörd i stora delar av landet, med extremt blött väder i vissa regioner. Både det torra vädret i september och oktobers kraftiga regnväder, gav ett lägre generellt svamptryck på banorna och specifikt lägre förekomst av snömögel än en vanlig höst. Detta gör också att vi har sett mycket lite snömögel i prover från omkringliggande områden, såsom fairway och tee.
Skötseln
Det flesta håller en mycket hög nivå, vad gäller IPM-skötsel och vi är alltid lika glada att kunna rapportera att arbetet med skötseln, ger resultat i form av lägre svampnivåer. Till skillnad från vad många av oss människor känner, har gräset inte varit stressat under hösten. Istället har det njutit av en högre klipphöjd, färre spelare och några härliga luftningar.
Eliten
På många klubbar har man vart mycket noggrann med att lägga ut Instrata Elite i god tid, och under rätt väderlek, för att det ska ha optimal effekt på snömöglet.
Det ska tyvärr sägas att frånvaron kan bli kort, eftersom november, enligt SMHI, kommer bli en torrare månad. Sannolikt är det så att snömöglet snart åter gästar banorna.
Ibland händer det att vi får samtal om att skadorna som behandlats med systemiska preparat ser fulare ut, än vad de gjorde dessförinnan. Detta trots att vi i proverna ser att svampen har dött. Hur kan det komma sig?
En skada på green uppstår genom att en svamp växer till i en fläck och angriper enskilda gräsplantor, som blir gula eller vissnar. När tillräckligt många gräsplantor inte längre är gröna, syns det som en fläck. Systemiska preparat dödar svampen, men eftersom även död svamp kan vara toxiskt för gräset kan plantorna fortsätta att vissna en kort tid efter att preparatet har använts. Skadan ser då fulare ut. Vad som däremot inte händer är att skadorna växer sig mycket större, eftersom svampen som skulle växa, är död.
Efter en tid har svampresterna har svampresterna sköljts bort av regn eller ätits upp av jordbakterier och gräset återhämtar sig. Det här går förstås hand i hand med hur viktigt det är att arbeta förebyggande, om man helt vill undvika svampsymptom.´
Vi tycker fortfarande att det är mycket tråkigt att vi var tvungna att ställa in vår utbildning, med Clint Mattox, som skulle ha ägt rum nu i Oktober. Han mår bra och är hemma i Indiana och forskar och undervisar för fullt. Vi hoppas kunna hålla utbildningen i februari istället och om omständigheterna tillåter vill Clint gärna vara med. För dem av er som vill ha mer Mattox i era liv, eller som inte kan vänta så länge som till februari, håller han snart en internetbaserad kurs som riktar sig till nya greenkepers, med gott om matnyttig information även för den erfarne. Kursen pågår mellan 9 november och 18 december, hålls på engelska och kostar $385 dollar att delta i.
På Svampkollen gör vi sammandrag av forskningsartiklar (nya eller gamla) eller berättar om en svamp som har intresserat oss.
Vedplätt – en svamp som orsakar brunröta i virke med hög fuktkvot
Då och då får vi in prover från utvändiga trädetaljer med brunröta, uppspruckna i millimetersmå kuber. Proverna är tagna från karmar till fönster och dörrar eller trädäck m.m. som utsatts för hög luftfuktighet.
Dessa skador har orsakats av en mycket liten svamp, Dacrymyces stillatus, eller vedplätt som den kallas på svenska. Tidigare förekom vedplätten i mindre utsträckning på byggnader då utomhusfärger med tungmetaller såsom bly och kvicksilver var vanligare förr.
Vedplätten är en millimeterstor gelésvamp med orangegula fruktkroppar i färskt tillstånd. Den är vanligt förekommande i naturen och växer både på barrträ och lövträ (främst tall, gran och ek).
En egenskap hos vedplätten är att den trivs i träkonstruktioner med mycket höga fuktkvoter, även vid 70–80 %, när andra rötsvampar vanligen dör. Vid ett rötangrepp förblir virkets yta länge intakt och ett angrepp kan därför hinna utvecklas långt innan det upptäcks.
Bilden ovan visar vedplättens små intorkade fruktkroppar på virkets yta som fortfarande ser intakt ut. På undersidan av träet finner man däremot väl utvecklad brunröta. Det här provet är taget i ett skadat trädäck utfört i lärkträ. (På bilden har vi lagt undersidan högst upp i bilden).
Vi har öppet varje helgfri vardag hela sommaren men med minskad personalstyrka – om du vill vara säker på att få personlig hjälp, ring 031-786 26 67 innan du besöker oss!
Under större delen av sommaren är även Institutionens huvudentré låst, så använd ingången på byggnadens vänstra sida (entré C, vänd mot Botaniska Trädgården) när ni vill in till oss. Det finns en ringklocka.
Vi på Botaniska Analysgruppen önskar er en riktigt skön och avslappnande sommar!
Botaniska Analysgruppen har uppdaterat listan över tillåtna preparat 2020.
Vi återkommer med mera information om eventuella nyregistrerade preparat så fort dessa uppgifter finns tillgängliga på Kemikalieinspektionens hemsida.
Många studier visar att det finns ett samband mellan vistelse i fuktskadade byggnader och ökad förekomst av astma, allergier, rhinit (katarr i nässlemhinnan) och luftvägsinfektioner. Detta kan bero på en ökad exponering av mikrober i den fuktskadade miljön, men fler studier behövs för att kunna fastställa de direkta sambanden mellan exponering av mögel och risken för ökad ohälsa.
I en nyligen publicerad forskningsartikel i European clinical respiratory journal (2020) har man undersökt sambanden mellan fukt, mikrobiell exponering å ena sidan och allergier och luftvägsinfektioner hos danska vuxna å den andra. I stället för att följa samma individ under en längre tid gjorde man en tvärsnittsstudie (eng. cross-sectional design) vilket innebär att man studerade vissa grupper vid en viss tidpunkt.
Urvalet gjordes bland tre distinkta grupper: (1) en med bekräftad atopi, det vill säga människor som har ärftlig benägenhet att bilda antikroppar mot proteiner, (2) en utan atopi och (3) en grupp bestående av ett slumpmässigt urval. Sovrumsdamm insamlades och analyserades för (a) endotoxiner (gifter som finns naturligt inuti bakterier), (b) 19 olika mikroorganismer (varav en bakterie, 15 mögelarter och tre mögelgrupper), samt (c) för ”total” svamp.
Resultaten visade stora skillnader i mikrobiell belastning mellan hemmen. De vanligaste förekommande mögelslagen var Apergillus versicolor, Penicillium/Aspergillus/Paecilomyces varioti spp., Cladosporium och Streptomyces spp. (aktinomyceter). Hos de som rapporterade in mögellukt fanns en högre belastning av endotoxiner, medan de som redovisade fuktfläckar i sovrum hade lägre belastning. Positiv korrelation förekom mellan mögellukt och väsande andning, samt mellan fuktskador och diagnosticerad astma hos atopiker. Däremot hittade man ingen statistisk signifikans mellan självrapporterad förekomst av fuktindikatorer såsom fuktfläckar, mögellukt, kondensation, och bekräftad fuktskada, med lungfuktion eller allergiska sjukdomar undantagen astma hos personer utan atopi som rapporterat in mögeldoft. De har också tittat på specifika mögelsorter och kunnat se korrelationer mellan till exempel Trichoderma viride och rhinit hos både icke-atopiker och i det slumpmässiga urvalet.
Vill du läsa om fler samband och vice versa finner du studien här.
På grund av läget vi befinner oss i nu gällande coronaviruset har vi inte möjlighet att komma till alla regioner som vi skulle vilja besöka, exempelvis Stockholm. Därför har vi börjat boka onlinemöten istället, där greenkeeper går runt i fält och vi följer med via videosamtal. På så sätt kan vi ändå tillsammans titta på gräset, bestämma var vi ska ta prover, diskutera och göra bedömningar.
Om du är intresserad av att boka ett onlinemöte är du varmt välkommen att kontakta oss. Ring eller maila Helena på helena.loofandersson@botaniskanalys.se eller 0730-654983.
Vi har under de senaste veckorna besökt runt 50 olika golfklubbar i Götaland och Svealand. Sammanfattningsvis kan vi säga att golfbanorna är i fin form med grönt och friskt gräs. De flesta banor har haft en mycket bra övervintring utan varken isskador eller frystorka.
Vi har kunnat notera att det är ovanligt lite snömögel på golfbanorna den hår våren. Inte bara på de ytor som har behandlats utan även på foregreen, tee, fairway, ruff och andra obehandlade ytor! Vad kan detta bero på? Ja det är faktiskt helt och hållet naturens förtjänst. I höstas fick vi mycket stora mängder nederbörd under hela oktober och en stor del av november. Snömögel trivs ju visserligen i fukt men höstens väder gav inte fuktiga förutsättningar utan snarare mycket blöta förutsättningar vilket däremot inte är gynnsamt för snömögel. Dessutom är oktober och november just den tiden på året då snömöglet bildar sin spor- och mycelbank som den sedan använder sig av för att sprida sig vidare med under vintern. Men det som hände i höstas var att snömöglet inte lyckades med detta eftersom det helt enkelt sköljdes bort av det kraftiga regnet och därmed lyckades inte snömöglet att etablera sig.
Så vi har alltså det regniga och grå höstvädret att tacka för att gräset nu får en riktigt fin vårstart på våra golfbanor runt om i landet. Detta var kanske lite oväntat eftersom den milda och fuktiga vintern har varit optimal för just utvecklingen av snömögel. Men höstens kraftiga nederbörd blev alltså räddningen.
Vi har även kunnat notera en del förekomst av Pythium men faktiskt mindre än vad man skulle kunna tro efter den milda vintern som varit. Detta kan bero på att det inte har funnit så mycket skadat gräs som annars brukar vara anledningen till att Pythium börjar att etablera sig.
Vi har också hittat en del aktiv antraknos i Skåne samt även sett en del symptom för dollar spot men ingen levande svamp.
Idag stängs strömmen av i Botanhuset under eftermiddagen från kl 13:00. Detta innebär att vi inte kan svara i telefonen under vissa delar av dagen. Troligen varar stoppet endast en timme men kanske mer. Vill du lämna in prover eller kontakta oss är det fördelaktigt om det sker under förmiddagen, eller senare under eftermiddagen.
Vänligen Botaniska Analysgruppen
I rådande tider av oro och osäkerhet vill vi passa på att informera om att vi på Botaniska Analysgruppen håller öppet och tar emot prover som vanligt från er som känner er friska.
För er som vill lämna mykologiprover har vi även en låda i huvudentrén där ni gärna får lämna era prover istället för att besöka oss på kontoret. Om proverna är för stora för att lämna i lådan får du gärna ställa dem utanför vår dörr och ringa och meddela oss att du ställt dem där. Huvudentrén är öppen mellan 9-16 men det brukar finnas någon på plats på kontoret mellan 8-17 så om huvudentrén är stängd går det bra att ringa oss på telefon 031-786 26 67.
För er golfkunder så kommer vi som vanligt gärna och besöker er som är friska under våren för provtagning och rådgivning. Självklart kommer vi givetvis bara om vi känner oss helt och fullt friska. Vi vill så långt det är möjligt att vi håller våra möten utomhus.
I dessa oroliga tider följer vi givetvis alla rekommendationer och sätter alltid våra kunders och anställdas hälsa främst och gör allt vi kan för att stoppa spridningen av smittan.
Har du några frågor eller funderingar är du alltid välkommen att ringa oss!
Ta hand om er och varandra!
Hälsningar
Botaniska Analysgruppen
