Den 14-15 mars arrangerade företaget Conservator i Kalmar två seminariedagar under rubriken ”Hus och Människor, Friska hus och fuktsäkert byggande”. Företaget firar 30 år i branschen. Antalet deltagare var drygt 100 personer och vi var tre stycken från från Botaniska Analysgruppen som deltog.
Dag ett började med fokus på hälsoeffekters koppling till innemiljö. Eftersom vi från Analysgruppen analyserar biologiskt material, så ligger ämnena för de de tre första föredragen närmast vårt intresseområde. Men även de övriga föredragen var givande och bidrog på olika sätt till att öka vår byggnadstekniska allmänbildning.
Först ut var professor Steven Nordin från Umeå Universitet. Hans föredrag berörde främst så kallad ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa, OBO. Steven gick igenom tänkbara mekanismer och menade att allergiska reaktioner och toxiska effekter från mögel vanligen spelar ingen eller mycket liten roll i sammanhanget. Istället betonade han betydelsen av mekanismer där vårt nervsystem är inblandat på olika sätt. Exempel på detta är nocebo, klassisk betingning, neurogen inflammation, felattribuering och sensitivisering. Vi kan då få mer eller mindre svåra besvär när signaler gör att kroppen mobiliserar sitt försvar, trots att möglet i sig, enligt S. Nordin, egentligen inte är så farligt för oss. Han påpekade dock att även i dessa fall är själva symptomen högst verkliga och bör tas på allvar.
Andra föredraget hölls av Erica Bloom, dr i medicinsk mikrobiologi. Det berörde den komplexa kopplingen mellan mikroorganismer och hälsa, och varför det är så svårt att finna användbara dos-och responssamband. Det finns en hel mängd olika aspekter, både i människan och i byggnaden, att ta hänsyn till och som försvårar kopplingen. Bland annat finns oändligt många mikroorganismer. Enbart hos mögel existerar cirka 300 000 arter. Till det tillkommer en uppsjö av olika giftiga ämnen som mikroorganismerna kan producera om dessa utsätts för konkurrens. Många kemiska ämnen är också så pass instabila att dessa inte går att mäta. Viktigt är också additiva och förstärkande (synergi – och adjuvant) effekter och hon återkom flera gånger till coctail-effekten, och menade på att mikrofloran och eventuella emissioner förändras efter tid, vilket försvårar problematiken. I människan finns också olika känslighet, genetiska variationer och andra variationer som gör exponering av olika ämnen svåra att studera. Avslutningsvis menade E. Bloom att det finns inga optimala mätmetoder. Men eftersom det finns evidens för att människor blir sjuka i fuktskadade byggnader, så bör fokus ligga på att åtgärda dessa fuktskador istället för fokus på dos-och responssambandet.
I tredje föredraget hänvisade professor Dan Norbäck (Uppsala Universitet) till en rad olika epidemiologiska undersökningar som bekräftade att fukt och mögel i byggnader ökar risken för astma, luftvägsinfektioner och näsbesvär. Det finns evidens för att 10-15 % av andelen ny astma i vuxen befolkning i Europa beror på fukt/mögel i bostäder. I dessa översiktsartiklar fanns inga evidens för att de besvär som orsakas beror på psykologiska mekanismer. I en stor europeisk skolstudie (HESE) kunde man också konstatera att i de klassrum som hade > 300 cfu/m3 levande mögel fanns också högre andel astmasymtom. Och likt Erika Bloom avslutade Norbäck med att ”vi vet inte exakt vad som ökar risken för specifika symptom. Bara att dessa uppstår och att byggnaden därför måste åtgärdas.”
Eftermiddagen fortsatte med en sammanfattning av olika exempel på mer eller mindre dåliga byggtekniska lösningar. Vi fick vidare en inblick i Folkhälsomyndighetens vägledning om åtgärder vid fuktskador – allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken, rutiner för skolans egenkontroll samt en genomgång av SWESIAQ-modellen. Till kvällen gick till bords för att njuta av underhållning och en Ölandsbuffé på Glasverandan.
Dag två handlade om hållbart byggande och vikten av material – och metodval. Det konstaterades att många hus är felaktigt konstruerade och att felen uppstår i många fall redan på projekteringsstadiet. Tegel, fasader och betong avhandlades. Vi fick vidare höra om vattenläckage i fasader, klimatanpassning av välisolerade konstruktioner, fuktmätningar i betong samt om förebyggande av fuktskador och emissioner i nya golv. Dagen avslutades med ett tänkvärt och underhållande föredrag med visioner om framtiden samt en genomgång av hur Miljöbyggnad 2018 kan bidra till ett hållbarare byggande.
Vi vill tacka Eva Gustafsson och hennes medarbetare vid Conservator för ett mycket väl genomfört arrangemang med två väldigt trevliga och lärorika dagar.
