Mykologi: Om miljömål och mögelsanering

Mykologi: Om miljömål och mögelsanering

by | Jan 26, 2026 | Mögel

Många som arbetar med fuktskador har stor erfarenhet av både orsaker och åtgärder. I vårt arbete möter vi även frågor om hur olika åtgärdsval kan relateras till hälsa, miljö och långsiktig hållbarhet. Denna text är inte tänkt som en vägledning i saneringsarbete, utan som ett underlag för reflektion kring fukt, mögel och kopplingen till Sveriges miljömål.

 

Miljömål och mögelsanering

Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som beskriver de tillstånd som miljöarbetet ska leda till. En rapport från Boverket visar att cirka 36 procent av de svenska byggnaderna har någon form av fukt- eller mögelskada. Frågor kring fukt och mögel är därför mycket viktiga och har en tydlig koppling till flera av Sveriges miljökvalitetsmål.

Ett av dessa mål är Giftfri miljö, vars syfte är att människor och andra organismer inte ska utsättas för skadliga ämnen. Målet innebär bland annat att halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och att deras påverkan ska vara försumbar. Även om mögel inte är ett naturfrämmande ämne, ingår det i målets definition att halterna av naturligt förekommande ämnen ska ligga nära bakgrundsnivåer. Detta är inte alltid fallet vid fukt- och mögelskador, vilka kan bidra till ohälsa även om det ofta är svårt att exakt fastställa orsaken.

Vid mögelsanering används ibland kemiska produkter och bekämpningsmedel, vilka i sig kan innebära en risk för ökad förorening av inomhusmiljön. Därmed kan saneringen i vissa fall stå i konflikt med målet om en giftfri miljö.
Ett annat relevant miljökvalitetsmål är God bebyggd miljö, som innebär att den byggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Genom att förebygga och åtgärda fukt- och mögelproblem i byggnader bidrar man därför till att uppfylla både målet om giftfri miljö och målet om en god bebyggd miljö.

 

Bilden visar mögelsvampsmycel som växer under ytskiktet på en linoleummatta.

Stoppa fukten redan från början

Mögelangrepp är alltid en följd av förhöjda fuktnivåer. Att förebygga fuktproblem redan under byggprocessen är därför avgörande för att undvika mögel. Vid nybyggnation, renovering och tillbyggnad är det viktigt att bygga på rätt sätt och att undvika så kallade riskkonstruktioner.
Fukt behöver hanteras under hela byggprocessen genom noggrann fuktprojektering. Detta innebär bland annat att material skyddas mot väder och vind, att ventilation säkerställs och att kontinuerliga fuktmätningar genomförs. Byggfukten måste också ges tillräcklig tid att torka ut innan täta ytskikt monteras.

När skadan redan är skedd
Att helt undvika fukt- och mögelskador i framtiden är dock inte realistiskt. När skador väl uppstått är grundregeln att stoppa fukttillförseln och byta ut angripet material, till exempel mögligt trä, isolering eller fuktskadade plastmattor. Samtidigt bör bästa möjliga teknik användas för att förhindra att skadan återkommer.
I vissa fall kan skadorna vara så omfattande att rivning av hela byggnaden måste övervägas. Att riva ut och ersätta allt material med nytt är emellertid ofta både kostsamt och resurskrävande. Därför kan sanering av påväxten i många fall vara ett mer hållbart alternativ. Det är dock inte alltid enkelt att avgöra vad som är mögelskadat, eftersom påväxt ofta inte är synlig för blotta ögat. Därför används ofta provtagning och analys för att bedöma omfattningen av skadan. Efter sanering följs åtgärderna upp med ny provtagning för att säkerställa att saneringen haft avsedd effekt.

 

Rötsvamp och mögel

Saneringsåtgärder
Saneringsåtgärder kan delas in i mekaniska och kemiska metoder, som har olika förutsättningar, risker och användningsområden.

Mekanisk sanering innebär att mögelpåväxten avlägsnas fysiskt. På träytor används oftast slipning, men även blästring med kolsyreis, hyvling eller skrapning kan förekomma. Det är viktigt att avgöra hur mycket av ytskiktet som behöver tas bort för att få bort påväxten utan att avlägsna mer material än nödvändigt. Även här kan provtagning och analys vara ett viktigt stöd. Vid slipning är det dessutom viktigt att skydda både den som utför arbetet och personer i närheten från slipdamm.

Kemisk sanering omfattar användning av rengöringsmedel och bekämpningsmedel. För dessa finns lagkrav på att de ska ha dokumenterad effekt och inte utgöra en risk för hälsa eller miljö. I vissa fall, till exempel vid vissa rötsvampsangrepp, kan nyttan vara större än riskerna. Samtidigt visar både forskning och myndigheters rekommendationer att kemiska medel generellt har begränsad effekt vid sanering av mögel på trä. Dessutom finns risk för att inomhusmiljön förorenas, och även avdödad påväxt kan innebära hälsorisker.

Övertäckning
En annan metod för att hantera fukt- och mögelskador är övertäckning. Denna strategi kan vara aktuell när angreppen sitter på svåråtkomliga platser eller när man av olika skäl inte kan eller vill ta bort det angripna materialet.
På marknaden finns olika produkter för övertäckning, till exempel tätnings- och spärrskiktsmassor som sprutas, penslas eller rollas på underlaget. Dessa innehåller ofta fungicider i varierande grad. Alternativt kan plastad metallfolie (helt tät) eller kolfiberduk (som tillåter viss diffusion) användas. Dessa innehåller inga gifter.
I ett SBUF-projekt (nr 12890) testades olika spärrskikt mot golvemissioner. I rapporten framhölls att det finns risker med spärrskikt om de inte appliceras korrekt eller inte blir heltäckande. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt skarvar och svåråtkomliga ytor. Det finns även risk för problem om fukt stängs in bakom helt täta skikt.

 

kraftig-mogel-pa-vaxt

Slutsatser

  • Stoppa fukten först
    Lokalisera fuktkällan (läckage, kondens, byggfukt, markfukt) och åtgärda orsaken innan sanering.
  • Fatta beslut på fakta
    Använd riktad provtagning och analys när skadan är oklar, dold eller om åtgärder behöver prioriteras mellan flera objekt.
  • Välj åtgärd efter risk och nytta
    Prioritera mekaniska metoder där påväxt avlägsnas fysiskt. Kemiska metoder bör användas restriktivt och bedömas utifrån innemiljörisk.
  • Säkra utförandet och undvik återfall
    Säkerställ rätt uttorkning, ventilation och byggtekniskt korrekt återställning. Fel ordning eller bristande kontroll ökar risken för återkommande problem.
  • Följ upp och dokumentera
    Gör kontroll efter åtgärd (t.ex. ny provtagning vid behov) och dokumentera lärdomar för framtida underhållsplanering.

Ytterligare information:
SBUF INFORMERAR NR 15:22
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/c99b0315-fa39-47ac-875c-3f144f460442/FinalReport/SBUF%2012890%20Slutrapport%20Sp%C3%A4rrskikt%20mot%20golvemissioner.pdf
https://www.ri.se/sv/sanering-av-tra-pa-ratt-satt
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/

 

Författare: Robert Daun och Elisabeth Gondel

Mögel på arbetsplats upptäcktes efter flera månaders ohälsa hos medarbetare

Mögel på arbetsplats upptäcktes efter flera månaders ohälsa hos medarbetare

by | Mar 26, 2025 | Mögel

Under flera månader besvärades Peter av bland annat dagliga diarréer och kräkningar, utslag och konstant trötthet. Vad han inte visste var att han hade exponerats kraftigt för mögelsvampen Stachybotrys på sin arbetsplats. ”Jag har under fyra månader gått till allmänläkare som tagit ett gäng prover som alla haft bra värden så de har inte kunnat hitta varför jag mår som jag gör”, säger Peter.

 

Peter började må sämre och sämre. Han drabbades av diarréer flera gånger om dagen, fick kliande utslag på kroppen och besvärades av torra slemhinnor i ögon, näsa och svalg. På morgnarna var han så svullen i halsen att han fick kräkningar. Han drabbades av en förkylning som inte gav med sig och fick sår i näsan som inte ville läka.

”Jag hade innan detta varit fullt frisk och vältränad, utan några hälsoproblem. Jag trivs med mitt jobb, mina arbetskamrater och min chef, och har inga psykiska problem”, berättar Peter.

Peter har gått hos allmänläkare som har tagit flertalet blodprover och avföringsprover men inte kunnat hitta någon orsak till hans problem. Efter att han mått dåligt i drygt två månader blev han sjukskriven från sitt jobb på grund av sitt hälsotillstånd. Först då kom vändningen. Efter fem veckors sjukskrivning mådde Peter bättre och började arbeta igen. Men det dröjde inte länge innan hans besvär kom tillbaka. Samma vecka hade arbetsplatsen besök av en snickare. Han påtalade att det sannolikt fanns mögelskador i det rum som Peter arbetade i. Det visade sig sedan att det var stora fuktskador med missfärgningar bland annat på gipsskivor, vilket lett till mögelskador även i elrummet, på toaletten, i duschen och på livsmedelslagret.

 

spormätning i luft

Analyser och åtgärdsplan

Företagshälsovården utförde provtagning i lokalerna i form av både materialprover och spormätning i luften. Botaniska Analysgruppen analyserade både materialproven och resultaten av spormätningen.  Materialproven visade mycket hög frekvens av Stachybotrys och Alternaria, andra mögelsläkten förekom också. Även spormätningen visade höga halter av olika mögelsporer bl.a. Stachybotrys i luften, både i de rum som hade synliga mögelangripna väggar och i närliggande utrymmen. Arbetsgivaren har nu fått en åtgärdsplan.

 

Stachybotrys – en ökänd mögelart

Den mörkfärgade mögelsvampen Stachybotrys chartarum, som på svenska kallas pappersmögel, bryter ner material som innehåller cellulosa. Inomhus kan den till exempel påträffas på fuktiga gipsskivor och papp, där förekomsten kan vara riklig. Den är känd för att producera starka mögelgifter, vara giftig vid förtäring och kunna ge plågsamma hudbesvär.

 

Brand och mögel – en olycka kommer sällan ensam

Brand och mögel – en olycka kommer sällan ensam

by | Mar 26, 2025 | Mögel

Botaniska Analysgruppen besökte nyligen en gammal fastighet som var under renovering och ombyggnad efter en brand. Fastigheten hade stora skador efter ett omfattande släckningsarbete. Bland annat var de flesta innerväggarna borttagna och endast de bärande väggarna kvar.

Vi var inbjudna som en extern konsult för att se om släckningsvattnet bidragit till mögelpåväxt och påverkat byggnadsdelarna.

 

Bland andra mögelsvampar fann vi mycket av en snabbväxande gul-orange art som tillhör släktet Neurospora (se bilden t. v.). Dessa svampar gror och utvecklas gärna vid högre temperaturer, t ex i bagerier, men även just i samband med bränder.

Ett annat mögelsläkte som vi hittade mycket av, och som är vanlig på material med hög fukthalt, är mögelssläktet Chaetomium. Arter av Chaetomium är även vanliga utomhus på gamla växtdelar där de arbetar som effektiva cellulosanedbrytare. Även inomhus kan Chaetomium skapa något som kallas mögelröta (eller soft rot på engelska). Denna röta kan ibland vara svår att skilja från rötskador orsakade av vanliga rötsvampar, men rötan uppträder ofta mer lokalt. Den kan dock likt andra rötskador försämra hållfastheten i materialet.

Chaetomium är ofta lätt att känna igen då den bildar håriga, svarta kulor på ytan. (Se bilder nedan)

 

Författare: Robert Daun och Elisabeth Gondel, 2019.

Erfarenhet av mätningar av mögel som ett led i en byggnadsteknisk undersökning

Erfarenhet av mätningar av mögel som ett led i en byggnadsteknisk undersökning

by | Mar 26, 2025 | Mögel

Lokalförvaltningen och Botaniska Analysgruppen har under många år samarbetat i utredningar av byggnader, där man antingen misstänkt en fuktskada eller där brukare oroat sig för mögelförekomst. En analys av luftburna mögelpartiklar i en byggnad har ofta utförts i ett inledande skede av en byggnadsteknisk utredning och tillsammans med fuktindikering. Resultatet kan ge information om att något inte står rätt till. Sammansättningen och koncentrationen av mögelpartiklar i rumsluften kan skvallra om mögeltillväxt någonstans i byggnaden.

Läs mer här: Erfarenhet av mätningar av mögel som ett led i en byggnadsteknisk undersökning

Vi utgår från erfarenheter av spormätning med RCS-sampler i luft, som vi har tillämpat i skadeutredningar under många år för att leta efter dolda fuktskador. Emellertid ville vi undersöka, om det finns andra icke-förstörande metoder på marknaden som kan fungera som komplement. Därför gjorde vi därför parallella tester i utrymmen, där vi kände till de byggnadsmässiga förhållandena.

Mögelpartiklar inomhus

Utomhusluften är normalt den främsta källan till luftburna mögelpartiklar inomhus, det vill säga till luftburna mögelsporer och små fragment av mögelhyfer (celltrådar). Luften utomhus är full av partiklar från svampar som lever på eller tillsammans med levande växter eller som nedbrytare av dött material, framför allt under den gröna delen av året. En del av dem, men inte alla, är mögelsvampar. I en byggnad läcker det hela tiden in luft genom väggar och öppna fönster, och inomhusluften är därför aldrig ren från mögelpartiklar, om det inte rör sig om ett renrum eller en operationssal. Om det inte finns några fuktproblem, brukar inomhusluftens sammansättning av sådana partiklar avspegla utomhusluftens, men halterna är lägre. Om byggnaden däremot har drabbats av en fuktskada, finns det förutsättningar för mögeltillväxt och ett tillskott till luften inomhus. Då avviker sammansättningen av mögelpartiklar från den i utomhusluften, se figur 1.

Författare: Åslög Dahl, Robert Daun och Elisabeth Gondel, 2019.