Uppdaterad 2025-02-26

Fungicidinformation, tillåtna preparat 2025

Ascernity (bensovindiflupyr 23,6 g/l & difenokonazol 78,8 g/l, klass 2L, reg. nr 5681) 3 liter/ha.
Godkänt t.o.m. 2027-03-15.
Ascernity har systemisk verkan och preparatet är godkänt mot svampangrepp på green och tee. Effekt mot snömögel, antraknos och dollar spot. 3 liter/ha, max 2 gånger per år, intervall minst 14 dagar. Vid spridning närmare än 100 m från öppna diken, sjöar och vattendrag krävs utrustning som reducerar avdriften med minst 90 %. Preparatet har bättre effekt vid marktemperatur >10 grader.

Exteris StressGard (fluopyram 12,5 g/l & trifloxystrobin 12,5 g/l, klass 2L, reg. nr 5799) 10 liter/ha.
Godkänt t.o.m. 2027-06-30.
Systemiskt mot snömögel (Microdochium nivale) på tees, greener och kragar. 10 liter/ha, max 2 gånger per år, intervall minst 14 dagar. Bättre effekt vid marktemperatur >15 grader.

Heritage (azoxystrobin 50 vikt-%, klass 2L, reg. nr 5574) 0,5 kg/ha.
Godkänt t.o.m. 2025-12-31.
Systemiskt mot antraknos, grå snömögel (Typhula), rotdödare samt viss effekt mot Pythium och snömögel (Microdochium nivale). Max 2 behandlingar per år på tees och greener, intervall minst 14 dagar. Bättre effekt vid marktemperatur >10 grader.

Instrata Elite (difenokonazol 80,3 g/l & fludioxonil 80,3 g/l, klass 2L, reg. nr 5466) 3 liter/ha.
Godkänt t.o.m. 2026-06-15.
Både kontaktverkande (fludioxonil) och systemiskt (difenokonazol). Effekt mot snömögel (Microdochium nivale) och dollar spot. Tillåtet max 2 behandlingar per år på tees, greener och fairways (fairways endast med avskärmad handhållen spruta). Intervall minst 14 dagar. Bästa effekt vid temperatur >6 grader, annars enbart förebyggande verkan med fludioxonil. Applicera på torra blad. Nytt fr.o.m. sept. 2024: Anpassat skyddsavstånd krävs enligt ”Hjälpreda vid bestämning av anpassade skyddsavstånd. Lantbruksspruta med bom”.

Medallion TL (fludioxonil 125 g/l, klass 2L, reg. nr 5075) 3 liter/ha.
Godkänt t.o.m. 2026-06-15.
Kontaktpreparat med förebyggande effekt mot snömögel. Lämpligt under senhöst och vinter. Låg resistensrisk. Max 4 behandlingar per år, intervall minst 14 dagar. Fungerar vid låga temperaturer. Tillåtet på alla ytor (inklusive fairway).

Signum (Pyraklostrobin 6,7 vikt-% & Boskalid 26,7 vikt-%, klass 2L, reg. nr 4884) 1,5 kg/ha.
Godkänt t.o.m. 2026-09-15 (utvidgat produktgodkännande).
Systemiskt med effekt mot dollar spot och snömögel på tees, greener och kragar. Max 2 behandlingar per säsong (juni–november), intervall minst 21 dagar.

Tillväxtreglering, tillåtna preparat 2025

Attraxor (prohexadionkalcium 10 vikt-%, klass 2L, reg.nr 5549).
Godkänt t.o.m. 2027-05-31.
Tillväxtreglering av gräs på golfbanor, idrottsanläggningar och gräsmattor. Max 4 gånger per säsong, intervall minst 21 dygn, högsta dos 1,5 kg/ha.

Clipless NT (Trinexapak (etylester) 120 g/l, klass 2L, reg.nr 5320).
Användningsförbud fr.o.m. 2026-02-01.
Tillväxtreglering av gräs på golfbanor/idrottsanläggningar.

• Greener: Max 24 gånger/år, max 0,4 L/ha, intervall minst 7 dygn.

• Tees och fairways: Max 10 gånger/år, max 2,4 L/ha, intervall minst 14 dygn.

• Ruff och semiruff: Max 6 gånger/år, max 3,2 L/ha, intervall minst 14 dygn.

Primo Maxx II (Trinexapak (etylester) 116,4 g/l, klass 2L, reg.nr 5410).
Godkänt t.o.m. 2025-12-15.
Tillväxtreglering av gräs på golfbanor/idrottsanläggningar.

• Greener: Max 40 gånger/år (1 mars–30 nov), max 0,4 L/ha.

• Tees och fairways: Max 10 gånger/år (15 april–15 okt), max 1,6 L/ha.

• Semiruff: Max 5 gånger/år (15 april–15 okt), max 3,2 L/ha.
  Minst 7 dygn mellan behandlingar.

Biologiska växtskyddsmedel

Mycostop (Streptomyces griseoviridis stam K61, reg.nr 4295) 400 g/ha.
Godkänt t.o.m. 2026-03-31.
Mot svampangrepp på kortklippta ytor (≤ 15 mm). Max 5 gånger/år, intervall 21–28 dagar, endast vid temp. ≥ 15 grader. Årlig behandling endast på greener.

Prestop (Clonostachys rosea stam J1446, reg.nr 4934) 1 kg/ha.
Godkänt t.o.m. 2035-03-31.
Mot svampangrepp på kortklippta ytor (≤ 15 mm). Max 5 gånger/år, intervall 21–28 dagar, temp. 5–15 grader (vår/höst). Årlig behandling endast på greener.

Trianum-P (Trichoderma harzianum stam T-22, reg.nr 5041) 0,45 g/m².
Godkänt t.o.m. 2026-04-15.
Mot Fusarium, Pythium, Rhizoctonia, Sclerotinia, Microdochium. Max 6 gånger/år, intervall 28 dagar. Dosering: 45 g/100 m² tidig vår, sedan 15 g/100 m² (intensiva greener 30 g/100 m²). Jordtemperatur minst 8 grader. Årlig behandling endast på greener.

Harmonix Turf Defense (Bacillus amyloliquefaciens, reg.nr 5857) 25 l/ha.
Godkänt t.o.m. 2024-04-30. Användningsförbud fr.o.m. 2025-04-01. Mot svampangrepp på sportanläggningar. Max 10 gånger/år, intervall 7 dagar.

För mer information: Kemi.se Produktregister

Författare: Elisabeth Gondel.

Dollar spot – ett aktuellt samtalsämne under konferansen

Dollar spot, som orsakas av svampen Sclerotinia homoeocarpa, är en vanlig, utbredd grässjukdom i Australasien, Nord- och Centralamerika och på den europeiska kontinenten. Här i Nordeuropa har den inte ansetts vara något bekymmer, på grund av ogynnsamma klimatförhållanden. Under de senaste åren har symtom av dollar spot dock observerats på flera golfbanor i Skandinavien, och såvitt vi vet finns sjukdomen nu på mer än 20 nordiska golfbanor.

Dollar spot har förmodats gynnas av näringsbrist, så att ju mer näring vi tillför, desto mindre är risken att sjukdomen skall utvecklas. Men denna uppfattning motsägs delvis av resultat från en studie som R.V. Townsend, forskningschef på CDGA, har utfört på krypven. Risken för angrepp minskade Inte ens när 1-2 kilo kväve per 100 kvadratmeter och år tillfördes. Först när man närmade sig tre kilo, som är en orealistisk dos för golfgreener, fick man effekt. Det spelade inte heller roll vilken form av kväve som prövades.  Därför verkar antagandet om näringstillförselns betydelse inte gälla, i varje fall inte på krypvensgreener.

I Nordamerika använder man mycket fungicider för att bekämpa dollar spot. Det har resulterat i att svampen Sclerotinia homoeocarpa har utvecklat resistens mot flera fungicider. Av de fungicider som undersöktes vid Stockbridge School of Agriculture i Massachusetts i USA, så är det enbart Banner Maxx (propikonazol) som är godkänt i Sverige. Banner Maxx verkar fortfarande ha viss effekt, men det är i stort sett bara som förebyggande medel. Geuhwa Jung, som är professor vid Stockbridge School of Agriculture, menade att man bör applicera substansen innan sjukdomen har brutit ut och att det då bör ske vid gynnsamt väder. Flera olika faktorer måste alltså stämma överens.

Biologen Matt Rudland från Kanada har genomfört ett tvåårigt fältförsök, som syftade till att ta reda på hur dollar spot-förekomst varierar under året, och under vilka omständigheter. Går det att förutsäga utbrott, och är det effektivt att använda propikonazol? Det visade sig att sjukdomsperioden börjar under juni månad, med högst tryck under sensommaren. Svampen gynnas av höga temperaturer (> 26˚C) och angreppen ökar kraftigt några dagar efter kraftiga regn (> 10mm). Skuggiga greener verkar vara mer utsatta än öppna, oskyddade greener. Under båda de två åren som studien pågick visade det sig att propikonazol (Banner Maxx) sköt upp sjukdomsutbrottet med cirka tre veckor, och att behandlade rutor hade signifikant lägre sjukdomstryck. Behandlingseffekten av propikonazol varade mellan två till tre veckor.

Marina Usoltseva, doktor i växtpatologi och VD på Botaniska Analysgruppen, presenterade resultatet av ett pågående dollar spot projekt som finansierats av STERF och som har utförts av Tatsiana Espevig, forskare vid NIBIO. Syftet med projektet har bland annat varit att fastställa huruvida vältning kan vara ett hjälpmedel för att begränsa och motverka dollar spot. Man har också jämfört den variant av dollar spot som förekommer i Skandinavien med sådana som finns i USA och i Storbritannien, samt bedömt risken för att patogenen ska sprida sig i Skandinavien.

Under projektet har vältningsförsök genomförts på två olika golfklubbar med olika grässorter, Roskilde Golfklubb i Danmark (33 % rödsvingel, 34 % rödven, 27 % engelskt rajgräs och 6 % vitgröe) och Vallda Golf & Country Club i Sverige (100 % rödsvingel). Man har genomfört tre olika behandlingar på olika greener, nämligen vältning två respektive fyra gånger i veckan samt ingen vältning. Resultatet visade ett tydligt lägre sjukdomstryck på de vältade områdena, och allra lägst på de områden som vältats fyra gånger i veckan. På Vallda minskade dollar spot med 61 % respektive 95 % jämfört med de ovältade områdena (medelvärde för augusti-september 2017).  

Detta stämmer överens med det som amerikansk forskning säger, nämligen att dollar spot gynnas av torr jord och blött gräs. Vältning bidrar ju till att marken blir fuktig, och sprider daggen i gräset: därmed motverkas båda dessa ogynnsamma omständigheter.

Försöken på Roskilde GK och Vallda GK kommer att fortsätta även under sommaren 2018, eftersom resultaten är mycket lovande.

Studier kring banskötsel

Konferensen bjöd även på många intressanta presentationer om banskötsel.

Mike Richardson, professor vid University of Arkansas, talade om hur dagsljuset påverkar gräset på våra golfbanor. Hans slutsatser var bland annat att ju kortare man klipper, desto mer ljus behöver gräset, samt att eftermiddagsskugga är värre än morgonskugga. De negativa effekterna av skugga har en tendens att ackumuleras. Den allmänna uppfattningen brukar vara att brunven är mer skuggtåligt än till exempel krypven. Men dessa grässorter skiljer sig inte i detta avseende, enligt forskning som Ben Pease genomfört.  Han har även testat effekten av kväve och tillväxtreglerande medel, såsom PrimoMaxx, på gräs som växer i skugga. Resultatet visade att höga kvävedoser försämrar gräskvaliteten rejält medan den tvärtom blir högre efter behandling med tillväxtreglerande medel.

Travis W Shaddox forskare vid University of Florida har undersökt markens upptagningsförmåga av olika granulerade järnprodukter. Han har konstaterat att alla fasta järnprodukter är verkningslösa, såvida de inte är kelaterade. Därför bör man alltså använda flytande produkter för att gräset ska kunna tillgodogöra sig järnet. Även pH-värdet i jorden spelar stor roll för upptagningsförmågan, som försämras avsevärt om värdet överstiger 7,9.

Enligt forskaren James A Murphy leder brist på kalium i marken till att gräset blir mer mottagligt för antraknos. Optimal tillförsel av kalium gav ett signifikant lägre sjukdomstryck. Medan alltför höga kaliumvärden inte medförde ökad motståndskraft mot antraknos. Därför kan det vara bra att då och då utföra jordanalyser i rotzonen, men även av gräsklipp, för att reda ut vad plantorna förmår att ta upp.

Trygve S. Aamlid på NIBIO har testat två olika Zeolite produkter, som man kan använda i jordförbättringsarbete bland annat för att hjälpa till med vattenlagring. Produkterna ger god effekt om man blandar in dem i såbädden vid etablering av nya greener och bidrar till att hålla ytan fastare. En av produkterna ledde dock till sämre gräskvalité på våren med mer snömögel än det gräs som hade behandlats med den andra produkten.

Biologen Francesca Baylis har testat olika mikrobiella produkter och hur de är kompatibla med olika grässorter. Hon menade att man måste prova sig fram för att se effekten. Vissa produkter passar t ex bättre på krypven medan andra fungerar bättre på rödven.

Christian Spring från STRI berättade hur man förbättra greenerna utan att behöva bygga om banan. Det finns ett instrument som går ner och fördelar sanden på 12 centimeters djup, vilket kallas ”linear sand injection”. Om man är effektiv, till exempel genom att en person använder instrumentet och en annan går efter och utför dressning, borstning och vältning, kan man ha arbetet avklarat på några timmar. Man behöver inte ens hålla golfklubben stängd under tiden.

Ska fosfit klassas som en fungicid? Det tycker inte Mark Hunt från Headland Amenity som menade att fosfit har uppvisat minimal fungistatsisk aktivitet mot Microdochium nivale. Istället kan det vara så att fosfit triggar igång växtens eget immunförsvar eller har en annan biostimulerande effekt på växten. Just nu pågår ett samarbete mellan företag och biologiska fakulteten på University of Nottingham, för att hitta den bakomliggande mekanismen.

 Hur anläggs ängen
För att anlägga en äng krävs inga stora ytor, men välj platsen med omsorg. Ängsblommorna och insekterna gynnas av att ängen ligger i soligt och vindstilla läge. Finns sandblottor i närheten är det bra då flera vildbin bygger sina bon i sanden. Du kan också skrapa av det översta jordlagret så att sanden blottas eller så kan sandhögar läggas ut i solbelyst läge (använd gärna finkornig ”sandlådesand”). För trädbyggande vildbin kan torra lövträdsstockar med fördel också placeras ut invid banan. Många arter anlägger nämligen sina bon i små håligheter i gamla träd eller i död ved.

Länsstyrelsen i Skåne rekommenderar att ängsblommor sås in i ruffar eller i högruffar då dessa sällan klipps och inte behandlas kemiskt. Ytorna bör dock ”störas” så att jorden blottläggs, annars konkurreras örterna ut. Vid nyanläggning kan vegetationen schaktas bort så att jorden blir bar. Ett annat sätt är att gräva bort gräset i rutor på minst 1 x 1 meter innan fröer sås in. Tänk också på att ängsväxter trivs på mager mark så det gäller att inte gödsla (!).

Välj alltid fröer eller småplantor från inhemska växter. Gärna lokala sorter som finns i din omgivning (här kan t ex insatta medlemmar bidra med specifik kunskap) eftersom dessa är anpassade efter de pollinatörer som finns i omgivningen. Finns rester av den gamla floran kvar på området är det bra att låta den stå kvar (eller samla in fröer för nysådd). På marknaden finns också olika fröblandningar som är anpassade efter olika jordarter och hur fuktig marken är under högsommaren. Pratensis AB³ är ett exempel på en seriös aktör som har svenskt genetisk material av riktiga ängsväxter.

Tidpunkten för sådd är augusti-september eller under våren i april-maj. Våren innebär dock mer passning med vattenkannan. Eftersom utsädesmängden är låg (3–3,5 g/ m²) är det lämpligt att blanda upp fröet med lika stor del fyllnadsmaterial, som till exempel sågspån, vetekli eller sand för att få en jämn fördelning av fröet på ytan och för att man ska kunna se var man redan sått².

Ängar ska slås eller klippas efter blomningen, dock inte förrän örterna hunnit sätta frö. Det varierar givetvis i tid, men i slutet juli eller i början av augusti brukar vara en lämplig tid. Låt klippet ligga kvar några dagar till en vecka innan det tas bort, så växterna hinner släppa sina frön.

Anläggningen av äng är en process som tar några år, men ett gott resultat brukar uppnås ”redan” efter tre år.

Författare: Åslög Dahl, 2022.