Vad är det för skillnad på mikroskopi och mikroskopi?
Vanliga analysmetoder för mikrobiell påväxt på byggnadsmaterial. Läs hela artikeln i PDF-format här.
Mögel på arbetsplats upptäcktes efter flera månaders ohälsa hos medarbetare
Under flera månader besvärades Peter av bland annat dagliga diarréer och kräkningar, utslag och konstant trötthet. Vad han inte visste var att han hade exponerats kraftigt för mögelsvampen Stachybotrys på sin arbetsplats. ”Jag har under fyra månader gått till allmänläkare som tagit ett gäng prover som alla haft bra värden så de har inte kunnat hitta varför jag mår som jag gör”, säger Peter.
Peter började må sämre och sämre. Han drabbades av diarréer flera gånger om dagen, fick kliande utslag på kroppen och besvärades av torra slemhinnor i ögon, näsa och svalg. På morgnarna var han så svullen i halsen att han fick kräkningar. Han drabbades av en förkylning som inte gav med sig och fick sår i näsan som inte ville läka.
”Jag hade innan detta varit fullt frisk och vältränad, utan några hälsoproblem. Jag trivs med mitt jobb, mina arbetskamrater och min chef, och har inga psykiska problem”, berättar Peter.
Peter har gått hos allmänläkare som har tagit flertalet blodprover och avföringsprover men inte kunnat hitta någon orsak till hans problem. Efter att han mått dåligt i drygt två månader blev han sjukskriven från sitt jobb på grund av sitt hälsotillstånd. Först då kom vändningen. Efter fem veckors sjukskrivning mådde Peter bättre och började arbeta igen. Men det dröjde inte länge innan hans besvär kom tillbaka. Samma vecka hade arbetsplatsen besök av en snickare. Han påtalade att det sannolikt fanns mögelskador i det rum som Peter arbetade i. Det visade sig sedan att det var stora fuktskador med missfärgningar bland annat på gipsskivor, vilket lett till mögelskador även i elrummet, på toaletten, i duschen och på livsmedelslagret.
Analyser och åtgärdsplan
Företagshälsovården utförde provtagning i lokalerna i form av både materialprover och spormätning i luften. Botaniska Analysgruppen analyserade både materialproven och resultaten av spormätningen. Materialproven visade mycket hög frekvens av Stachybotrys och Alternaria, andra mögelsläkten förekom också. Även spormätningen visade höga halter av olika mögelsporer bl.a. Stachybotrys i luften, både i de rum som hade synliga mögelangripna väggar och i närliggande utrymmen. Arbetsgivaren har nu fått en åtgärdsplan.
Stachybotrys – en ökänd mögelart
Den mörkfärgade mögelsvampen Stachybotrys chartarum, som på svenska kallas pappersmögel, bryter ner material som innehåller cellulosa. Inomhus kan den till exempel påträffas på fuktiga gipsskivor och papp, där förekomsten kan vara riklig. Den är känd för att producera starka mögelgifter, vara giftig vid förtäring och kunna ge plågsamma hudbesvär.
Brand och mögel – en olycka kommer sällan ensam
Botaniska Analysgruppen besökte nyligen en gammal fastighet som var under renovering och ombyggnad efter en brand. Fastigheten hade stora skador efter ett omfattande släckningsarbete. Bland annat var de flesta innerväggarna borttagna och endast de bärande väggarna kvar.
Vi var inbjudna som en extern konsult för att se om släckningsvattnet bidragit till mögelpåväxt och påverkat byggnadsdelarna.
Bland andra mögelsvampar fann vi mycket av en snabbväxande gul-orange art som tillhör släktet Neurospora (se bilden t. v.). Dessa svampar gror och utvecklas gärna vid högre temperaturer, t ex i bagerier, men även just i samband med bränder.
Ett annat mögelsläkte som vi hittade mycket av, och som är vanlig på material med hög fukthalt, är mögelssläktet Chaetomium. Arter av Chaetomium är även vanliga utomhus på gamla växtdelar där de arbetar som effektiva cellulosanedbrytare. Även inomhus kan Chaetomium skapa något som kallas mögelröta (eller soft rot på engelska). Denna röta kan ibland vara svår att skilja från rötskador orsakade av vanliga rötsvampar, men rötan uppträder ofta mer lokalt. Den kan dock likt andra rötskador försämra hållfastheten i materialet.
Chaetomium är ofta lätt att känna igen då den bildar håriga, svarta kulor på ytan. (Se bilder nedan)
Författare: Robert Daun och Elisabeth Gondel, 2019.
Erfarenhet av mätningar av mögel som ett led i en byggnadsteknisk undersökning
Lokalförvaltningen och Botaniska Analysgruppen har under många år samarbetat i utredningar av byggnader, där man antingen misstänkt en fuktskada eller där brukare oroat sig för mögelförekomst. En analys av luftburna mögelpartiklar i en byggnad har ofta utförts i ett inledande skede av en byggnadsteknisk utredning och tillsammans med fuktindikering. Resultatet kan ge information om att något inte står rätt till. Sammansättningen och koncentrationen av mögelpartiklar i rumsluften kan skvallra om mögeltillväxt någonstans i byggnaden.
Läs mer här: Erfarenhet av mätningar av mögel som ett led i en byggnadsteknisk undersökning
Vi utgår från erfarenheter av spormätning med RCS-sampler i luft, som vi har tillämpat i skadeutredningar under många år för att leta efter dolda fuktskador. Emellertid ville vi undersöka, om det finns andra icke-förstörande metoder på marknaden som kan fungera som komplement. Därför gjorde vi därför parallella tester i utrymmen, där vi kände till de byggnadsmässiga förhållandena.
Mögelpartiklar inomhus
Utomhusluften är normalt den främsta källan till luftburna mögelpartiklar inomhus, det vill säga till luftburna mögelsporer och små fragment av mögelhyfer (celltrådar). Luften utomhus är full av partiklar från svampar som lever på eller tillsammans med levande växter eller som nedbrytare av dött material, framför allt under den gröna delen av året. En del av dem, men inte alla, är mögelsvampar. I en byggnad läcker det hela tiden in luft genom väggar och öppna fönster, och inomhusluften är därför aldrig ren från mögelpartiklar, om det inte rör sig om ett renrum eller en operationssal. Om det inte finns några fuktproblem, brukar inomhusluftens sammansättning av sådana partiklar avspegla utomhusluftens, men halterna är lägre. Om byggnaden däremot har drabbats av en fuktskada, finns det förutsättningar för mögeltillväxt och ett tillskott till luften inomhus. Då avviker sammansättningen av mögelpartiklar från den i utomhusluften, se figur 1.
Författare: Åslög Dahl, Robert Daun och Elisabeth Gondel, 2019.
Hälsosam inomhusmiljö – sammanfattning av föredragen på SWESIAQ-mötet i Lund april 2024
Riktad spormätning – en bra metod för att spåra fuktskador
Riktad spormätning är ett användbart verktyg för att hitta fuktskador utan att riva upp en befintlig konstruktion. Vi har utvärderat metoden i fem olika byggnader med olika problematik och har lyckats lokalisera befintliga fuktskador. Här berättar vi om tillvägagångssätt och resultat.
Läs mer här: Riktad spormätning – en bra metod för att spåra fuktskador
Författare: Åslög Dahl, 2024.