Mykologi: Om miljömål och mögelsanering

Miljömål och mögelsanering

Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som beskriver de tillstånd som miljöarbetet ska leda till. En rapport från Boverket visar att cirka 36 procent av de svenska byggnaderna har någon form av fukt- eller mögelskada. Frågor kring fukt och mögel är därför mycket viktiga och har en tydlig koppling till flera av Sveriges miljökvalitetsmål.

Ett av dessa mål är Giftfri miljö, vars syfte är att människor och andra organismer inte ska utsättas för skadliga ämnen. Målet innebär bland annat att halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och att deras påverkan ska vara försumbar. Även om mögel inte är ett naturfrämmande ämne, ingår det i målets definition att halterna av naturligt förekommande ämnen ska ligga nära bakgrundsnivåer. Detta är inte alltid fallet vid fukt- och mögelskador, vilka kan bidra till ohälsa även om det ofta är svårt att exakt fastställa orsaken.

Vid mögelsanering används ibland kemiska produkter och bekämpningsmedel, vilka i sig kan innebära en risk för ökad förorening av inomhusmiljön. Därmed kan saneringen i vissa fall stå i konflikt med målet om en giftfri miljö.
Ett annat relevant miljökvalitetsmål är God bebyggd miljö, som innebär att den byggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Genom att förebygga och åtgärda fukt- och mögelproblem i byggnader bidrar man därför till att uppfylla både målet om giftfri miljö och målet om en god bebyggd miljö.

När skadan redan är skedd
Att helt undvika fukt- och mögelskador i framtiden är dock inte realistiskt. När skador väl uppstått är grundregeln att stoppa fukttillförseln och byta ut angripet material, till exempel mögligt trä, isolering eller fuktskadade plastmattor. Samtidigt bör bästa möjliga teknik användas för att förhindra att skadan återkommer.
I vissa fall kan skadorna vara så omfattande att rivning av hela byggnaden måste övervägas. Att riva ut och ersätta allt material med nytt är emellertid ofta både kostsamt och resurskrävande. Därför kan sanering av påväxten i många fall vara ett mer hållbart alternativ. Det är dock inte alltid enkelt att avgöra vad som är mögelskadat, eftersom påväxt ofta inte är synlig för blotta ögat. Därför används ofta provtagning och analys för att bedöma omfattningen av skadan. Efter sanering följs åtgärderna upp med ny provtagning för att säkerställa att saneringen haft avsedd effekt.

Övertäckning
En annan metod för att hantera fukt- och mögelskador är övertäckning. Denna strategi kan vara aktuell när angreppen sitter på svåråtkomliga platser eller när man av olika skäl inte kan eller vill ta bort det angripna materialet.
På marknaden finns olika produkter för övertäckning, till exempel tätnings- och spärrskiktsmassor som sprutas, penslas eller rollas på underlaget. Dessa innehåller ofta fungicider i varierande grad. Alternativt kan plastad metallfolie (helt tät) eller kolfiberduk (som tillåter viss diffusion) användas. Dessa innehåller inga gifter.
I ett SBUF-projekt (nr 12890) testades olika spärrskikt mot golvemissioner. I rapporten framhölls att det finns risker med spärrskikt om de inte appliceras korrekt eller inte blir heltäckande. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt skarvar och svåråtkomliga ytor. Det finns även risk för problem om fukt stängs in bakom helt täta skikt.